Kansas Stats Tidning from Lindsborg, Kansas • 1

lmnmm Stmt TUtning, ntgifves.i LINDSUOttUt KANSAS, at Alia bref adresacras till Kansas Statu tiwcrxo, box 147 Lindsborg. tfcPnrsoa Kansas. Itattmrnm Stat Ttdning, The best Swedish N9patlsT in th sbUthwtet pi I ED AT LlNDSBOKG, KANSAS: EX OBEBOEXDE POLtTMsft VECItO-TIDXIXG i BVEntlKAllX: I KANSAS OCH Vi)lARAIM. kAnsTkbT A LUNDQV1.ST. Box 147.

Arg. Lindsborg, Kansas, Onsdn den 21 Jannari 1880. ENGSTBOMS SPALTi Af veil Chicago landkompani utsan- nitd iiiskrAnkt omdome3f6rmiga men ritt och sanniiig har hitiutills segrat och skall fortf arands gora detsamma; derfflr kan den svenska forsamlingen i Marquette gladja sig At en ljus och lycklig ram tid. Hosthvetet ser ovan-ligt lofvande ut, derfSr hoppas arma- Spelar Irit; svarade dertue lako-' niskl. Efter en stiind tog' kdrtsp'elareri upp ur flckan en kbgnaksflaska o'cli' ville bjuda sin granne; Super inte, svarade denne; DA steg den gamle herrit upp med glad itiiri och NA det var dA en rojd'att trAf a pA en ung, man, som itfte Upelar eller dricker TillAt att jag fAt- pffeehtera min dotter? Vill inte gifta mig, svarade did ohjelplige bMktmi ire mOHeen dag eh qvinna, som bar ett ham pa armen.

Han gaftfg i sprAk med henne och frA-gade till sist om barnet kunde tala. Hur kan rii frAga sA; tycker ni att e'tt 6 mAnaders barn ska kuntift tala? svarade qvinnan. FOr eH badan munter-gok sbift var buktalarfe vAr tillfAllet godt ocli i ogonblicket H6r dfet en spid arras rii dhi ma; JTbgvetdu att jag kan tala. Aktadig bara att jag inte talar om for pappa att du supit brAnvii Qtinnart stod som slagen af askan. Sedan skfek hon: "Gud vareoss1 nidig! det Ar en hexinfl are," ocli tog tijl fAttefna.

Ar 1870 vidtogos ailrder-na f5r organisring af IlcPherson co. Ett allmant mote blef Lillet i Sveadal. En kommitteetinsatt.bvilken skull anstalla folkrikning, oieh en undersok-ning visade, att hlr tsaa det erforder-liga antalet invinare Cr organisering af ett county. Den 1 mars organiscrades. McPherson county med 738 'ftbyggare.

Dei benamndes efter JamcBMcPherson, som var major general vid For. Stat frivilliga, och som omVdm den 23 juli 1864 i Atlanta, Ga. 'f CbtiriiyangelagenhrnaigMdes tfR Bri tK5fail i Sveadal der nu Ilolin-bergs fruktfarm ar belagen, sedan flyt-tades "countysatet" (the county seat) till Lindsborg, euligt en rostdfvervigt af 97. Bland de forste countyambets-mannen knnna vi nimna 8. D.

Shields, J. H. Johnson, John Ruridstroin, John Stephens, Nathan Bean, S. J. Svenson, O.

Olson m. fl. De townships, som forst organiscrades, Voro Turkey Creek, Smoky Hill, Sharp Creek och Gypsum Creek township. Turkey Creek township omfattade nuvarande Spring Vaiiey Long Tree, King City, Grovelandj Hayes och flere aridra townships. Sammalunda innesldto de dfri-ga en hel mangd af de nuvarande townships.

(Forts.) Jordbruk. Ar OST KTT OUELSOS1MT FODOaMNE. Detta ar en ofta framkastaM och icke sJlllan besvarad fraga. Liksom en mangd andra rigor af samma slag, kan svaret pA denna fraga vara af tvetydig art den Ar, och den Ar icka" Sasom ost vanligen Ates i detta land, Ar den ett ohelsosamt fodoamne af det skAI, att den amerikanskekonsumenten sAl-lan kan dfvertalas att Ata ost som ar mer An 60 dagar gammal. Handlande onska for sin minuthandel ost, som ej Ar mer An 15 till 30 dagar gammal, och otvifvelaktigt kan man icke utan ska-da 5rtAra mycket af sad'an dsi Nar osten Ar ofver 60 dagar gammal Ar den helsosammare och meranarande An uA-got annat fodoamne.

ZafM htir ssasMt en gwvtlemtan Om vi se oss omkring, finna vi en hel mangd personer, hvilka, fastAn de bara karlklader och kallas man, dock handla och bete sig sa, att vi Aro fdr-vissade om, att de aldrig varit gossar. De skulle ju dA bet si bAttrel Ty vi haf va en h5g tanke om gossar. Och hvad vi skulle onska att ropa till hvarje gosse, Ar: bli en gentleman." I detta land kan hvarje gosse, om han vill, bli en gentleman. Det Ar icke nOdvAndigt att bli tik de fiesta gossar tAnka, att sA Ar icke heller Ar det nodvAndigt itt blif va Clt lArd eller berOmclman. i Men nagon frigoiiligt "hunt Van jag blifva en gentlernan? Hum kan en gosse gOra sig sjelf till en sadan Kan han arbeta derpA Ja, hankan det.

Och ju hArdare hart afbetaf rAt-ta sAttet, dess bAttre. Men han mAste studera med sina oron. Att lAsa Docker och tidningar ftr icke nog. Han miste tAnka ocK kAnna, lika VA1 som tala och handla. Kan ban kdpa det? Nej.

For penningar kan han A mAn-ga goda saker, men icke det, som g5r honom till en gentleman. Om ni har penningar kan ni gA till en bod och kopa klader. Men hatt, rock byxor och stoflar gdra icke en gentleman. De g5ra eii sprAtth5k och stundom en dire. Penningar kunna anskaffa hun-dar och hAstar, men huru htAnga hun-dar och hAstar tror ni det fordras for att gora en gentleman bor in-gen gosse tro, att han kan blifva en gentleman genom de klader, han bAr, den hAst han rider, den kAfp, han be-g-ianar den hund som 51 jer honom det hus han bebor eller de penningar.

han ger ut. Hvarken en eller alia af dessa saker gora honom till en gentleman, -och likvAl kan hvarje gosse blifva en sAdan. Men huru? Jo, genom att va-r i sannl Ardig, manlig, och hederlig. Genom ett hAlla sig ren och respektr-belsvArd. Genom att vara hdflig och vanlig.

mom att haf va r'espekt fox sig sjelf och andra. Gendni att g3ra det bAsta han kan. Och fdrst och sist genom att frukta Gud och ham bud. UHttiteTna i Europa. For Etfropa har redan Ar 1879 varit ett ndde'hS och elAndets Ar, men det nyss ingAngna Aret syncs vilja gestalta sig Annu dystiare.

Ganskasannolikt kommer det dtt bliva ett fullkomligt motstycke till det fcfskracklig'a hun-gersAret 1847. Hvad 1879 Ars ofver-svAmniagar och felslagna skdrdar haf-va begynt, det fullbordar nuen vinter-kold, sAdan man icke bevittnat den pA A. Enffstrom Co APOTEKET 0 1 1 h4wc I L.ISDHBOIIG, A AH AH. Det stor- Ha ocli 11 AST FORSEDDA Svenska Apotek Iamekika. rUlhaHd bailer alia i den gamla och nya Pharmacopecn kAnda Iledi- ciner, alia A kallade PATENT- o.FAMILJ-MEDICINEK.

TARFYMER, Chirurgiska I ST 11 ENTER. MALAUFAROEK, 01 OR, och FEKNISSOB, UORSTAR, KAMM All, OLAS- OGOX. LAMPOR och rLA.NBOCKERm.ra. mediciner siaidigt pi lager. ENGSTROMS Host- lnedicin Cough Cordial) anvAndes mot hosta, fdrkylning, heshet.

bronchitis och alia ajukdomar i andedrAgtsorganerna. ENGSTROMS Botanic Bitters starker aptlten och Atergif yer kroppen all utss wforderliga kraft. ENGSTROMS Lefverpiller Iro oMvertrimiga lallalefvsr ochmag-fjikdornir. ENGSTROMS Frossmedel att offclbaxt medel mot frotsa och fe- ENGSTROMS Blodrenare Wffngtiw inol skrofler, utslag och alia rikdomar aom af "orenlighet i 3 de agenter och kopte 15,000 acres. Sven-ska nybyggare strommade in i landet sa bastigt, att de gamle se'ttlame gjor de mr llolmberg nppmarksam derpA, att derest han icke.upphOrde med att skrifta, skulle allt deras land blifra upptaget, och de sjelfva icks haf va na- got utrymme for sina kreatur.

Dessa gamla settlare Och boskaj skOtare voro till en stor el strtZfva karlar, hvilka icke mod gladje helsade ankomsten af nya settlare. De Gnska- de fortf arande 4 behalla sin betes- marker, och nagra fa af dem tyckte kanske icke heller om att haf va gran-nar, som kunde snoka i deras hmftg-heter. En man korn upp till Turkey Creek att se pa land och engagerade en af de gamle settlame att g4 ut med och visa honom, hvilket land som var oupp-taget. Den gamle nybyggaren tog landsdkaren med sig ut till on nygrafd graf och sade: "Der ligger en, som ville taga vaH land, och mitt rad till Eder ar att icke stanna har." Pa hosten hdlls den forsta predikan, Gypsum Creek township, af presby- teriern Rev. Morrison.

I September 1878 gjorde Osage-India- nerna ett stroftftg langs Sharps Creek, stulo boskap och togo mrs Bassett och hennes nagra dagar gamla barn fran hemiuet, frantogo dem deras klader och satte dem pa en pony. Mrs Bassett var sa svag, att hon icke kunde rida slutligen lemnades hoii pa pra-rien med barnet och utan nagot att skyla sin hakenhet tttM, fdrutom nagra trasor har blef hon unnen af sin man och nagra grannar, sonfgatt ut att so-ka efter henne, Barnet dog. Denna hand else tilldrog sig vid Solomon-river. Det fOrsta par, F. Lindstrdm och en miss Larson, sammanvigdes i county 't.

Akten forsiggick hos L. N. Hoimberg, P. 1868. Det fOrstft postkontor upp- rattades i Sveadal 1868, oeh L.

N. Hoimberg utnamndes till postmastare. Vid samma tid eller kort derefter upp-rattades ett postkontor vid Gypsum Creek med H. B. Tolle sisom postma stare.

Den forsta handelsbod coun- ty't egdes af L. N. Hoimberg i Sveadal. Afveh vid. Turkey Creek bildades redan 18689 ett settlement, och en ranch eller tva uppfflrdes vid Ilarker- vftgen, vid Lake View.

Thomas Fi- nan, C. Morris, J. Weir, J. Savage m. fl.

bodde 1869 vid samma flod. 1868 Lindsborg. Nj P. Svenson var den forste sett- lam i Lindsborg; han slog sig ned 1868 ett stycke vaster om det nuvarande Lindsborg. Det forsta hus, som bygg- des i staden, uppfordes 1869 af mr Ol- Son, och det andra af mr A.

Le Boy- teaux. Ett sAllskap svenskar, kAndt under namn af Chicago Company ut- lade staden 1868. Kolonien bestod af 100 personer, och kompaniets styfes- voro John Ferm, C. Carlson och J. O.

Lindh. Den fdrsta handelsbod i staden holls 1869 af J. H. Johnson i ett s. k.

"dugout." J. II. Johnson var forst postmAstare, John Ferm den an-dre och J. Henry den tredje. 1869.

April. Den forsta inetodistf5rsam- ling organiserades i Gypsum creek township af Rev. Philips. 1869 hOlls den forsta election i Mc Pherson township (nu county). Till Trustee valdes D.

H. Page, till skatt mAstare (treasurer) David Stephens, till clerk John F. Hughes, till redsde- mare J. G. Maxwell och L.

N. Hoimberg, till konstapel D. Bavley och David Ray. i Den 19 aug foddes Andrew Brown, son af Wm. Brown vid Sharps creek; A.

Brown var det forsta barn, som fod des mora McPherson county gran-ser. Den 4 September foddes Lewis Stephens 1869 hollo James Wiekersham och Charley Norton en ranch vid Turkey Creek. Der fans Af ven en ranch, som holls af Dick Stew och Page. James ickersham dodade samma Ar en landstrykare vid namn James Staley. Vittnen intygade att det sked- de i sjelffOrsvar och med ratta.

Sedan Staley. rblifvit dodad, grAfdes ett hal nAra vAgen, och liket med stoflar och klader kastades dit och begrofs. Hans ofriga egendom, hast etc. togs i forvar af dem, som "gjort af med honom." UngefAr en vecka efter mordet i4 Staley, kSptes bada rancherna af as. Geary, som ktte den- ena Anda till 1873.

Med en ranch forstods pa den tiden en plats, der litet af hvarje fans till salu, inbegripet en stor mangd af det sAmsta slags whiskey, och der her-dar och boskapsegare samlades for att fOrdrif va tififtaarne. I mafs 1869 for feapt. Eugen' Hale i sAllskap tne John f5rbi den stora sSn i sodra deleft af detta county. De lAto sina hlstff dricka ur sjon, och kaptenen side till CorsjftW, att denna sjd var bekant flir krigsdepart-mentet "under -naninet Inman. 83n hade allra forst blifvit sedd och beskrifenjama S1SA9 yartett godt Ar ocb lemBade rik ligff skordar af alia slagl 1867 McPerson.

tifiuslinierns for McPherson co blefvo narmare beatamda. ('ountyt innefattade vid dCnna tid 1080iyadrat-mil och omelOt 3 townahips, Km nu bora till Harvey och 3 soni tillhora Reno cd" Den sista andringen gjordes 18TJ pa entragna bflner af C. Hutchinson och tned aamtycke af dem ran McPherson, soaa trodde att man cenom att borttaga en rad af town ships adder akulle knnna gdra Llrids-borg ti stadijrarcsde count pes4 K. P. RailroLl fardigbyggdes till Sa-lina D.

Cordeiro, en spaniof och seder-mera en af For. Stat, apioner (scouts) slog sig ned vid Sncoky. Den senaste underrattelse man har fran honom ar, att han 18T5 gjorde en Ur till Black Hills. Mars. John och Weber slogo sig ned vid Smoky floden.

Juni. Mycken vata, stora rcgnsku-rar Smokyfloden ylldes sa mad vatten att den gick ofver slna braddar. Under arets lopp komruo atskilliga "J'byggarc, och nybygget vid Gypsum creek bestod af de tvi Recses, Josef, Harry och John Tolle, AVyley Temples och hans broder. I samma settlement fulinos 8 veu 2 qvinnor: hufctrurna till Josef Tolle och AVyley Temples. I midten af oktober stroko Pawnee-indianerna genom lahdet, stulo hvad de kunde komma mr Temples vid Gypsum creek och kastade hans kropp i en ravin, der den tick ligga nft-1 gon tid.

Pa Tacksagelsedagen varettsoneif Hon. Wm. A. Phillipps ran SalinaUte pa jagt. Han omkom under en ryslig storm och hans kropp fans da-gar derefter af Kaw-iridiancrna.

Kaw-krigarne kommo till ett antal af 50 eller flere, till det af John Hughes och hans broder bebodda huset, orotalade att de funnit en dod man, ocli bado dem att folja med till platsen. De hvite, som fruktade fOrradeti; vagrads att ga fore dagbrackningen. Nasta morgon f51jde de med indianerna och funro den unge mannens lik under ett trad. Denna inberAttades till "Harpers och Hughes och hans broiler fingo for forsta ganen se sina portratier i en mustrerau nu- ning. 1S68.

I bOrjan af juni manad uppkom stor i nybyggena genom un derrattelse om indianoroligheter. Ny- byggarne vid Sharps creek ocli Smoky floden samlade sig hos Stephens for att ofverlagga om matt och steg till fOr- svar. Nybyggarne fran Gypsum creek gjorde en fard in i Saline co men det upptacktes snart, att berattelserna voro falska, och alia atervande till sina hem. Representanter f5r en svensk koloni anlande till coUnty'tt Deras riamn voro John Rodell, W. P.

Johnson, Olof Thornberg och Gustaf Johnson. De voro fortjusta i landetochkopte 13,000 ncres af K. P. R. R.

Com plan i och slogo sig ned omkring den plats, der nu Mar quette ligger. Manga nya-settlare kommo, bland hvilka vi anmarka John Roos, A. Hult, G. Svcnson, Charley Johnson, N. Nord-lund, P.

Vestman, N. Svenson, Carlson, Frank Cross, Anderson, Bel lows, D. II. Page, Josef Lehman, L. Holtnberg; alia dessa slogo sig ned i grannskapet af Sor rison, S.

F. Tolle, F. M. FraziuroJSven Nilson och Leikl stannade vid Gypsum creek. Dessa aro de s.

k. tidige scttlafnc, och mahga voro de mOdor och svirigheter, de hade alt utsti och bekampa. Daras bus voro af stockar, rikt forsedda med "lufthill." F5r-svarsmedlen mot den adle, rode man-nen voro pa den tiden lAngt bort. En af dessa befastningar broderna Reescs hus, hade en fallucka i golf vet, och denna ledde ned till ett underjor-diskt rum. 6 eller 8 fot i qvadfat oh bygdt af stdekar, hvilkas topp la? un-geflr 9 turn of van jord, och har fun-nos skottgluggar, genom hvilka man kunde skjuta hvar och en, som nalka-des.

Juli. Stark torka. Tusentals ufflar vimlade pa slatten och drucko bfickar- ne torra. Af ven Smokvtloden var uttor- kad med undantag af en och aim an pol har och der. Shalrnee- och Kawindianer bletvd angtipna af kolera, och broderna Har per sSgaatt de ftftmo ben af detr i sto ra massor vid deras lSgerldar, ler de jtt och blifvit lemflade af sina fOr- skrackta kamrater.

SfUttuw Ar blefvo Solomon Stephens och N. utnamndi till fredsdomare. De voro de forsta af delta slag inom det som nu heter McPherson co. AufustL OilcagdCci (svensk t) ut-sanxle agenter att kopa land. Dc hade blifvit lockade hit genora bref, mi lu N.

ntlQttrg trifvit eh iniolketat i de svensk tidningarne. He kOpte otrikting P.oow acrest i ren att A en god skOrd nAeta sommar. En viss herr A som troligtvis lider af mjeltsjuka eller af dAlig mat smAltning, som ju ffffoFsakaF b'follg' sdmn och elaka drommar, har till "Svenska HArolden" insAndt ett bref angaende Marquetta Herr A bar sannolikt rest genom Marquette nagon dag ocfcjtt tUl sin fOrundran sett att gahila hus nedrif as," och att nya byg-gas i sUniet delta Ar ju den vanligaste 4 (k i Verlden hvad som Ar gammalt och ruttet rif ves ned, och nytt kommer i stAUet sAdan Ar verldena gAng: Herr A hat ej forundra sig derof- ver. Hvar hi lag Ofver natten, hrA-t, Ar hiig obekant, men troligtvis var platsen, der ni logerade, nAgot otref-li. Om sA ej var fOrhftllandet, anta-ger jag att mjeltsjukan i fOreningmed er lifliga fantasi forskaffade Er elaka drOmmar.

Ni trodde Er stadd uA en jerrivAgsresa, och under denna fArd passerade ni en mlngd stationer, hvilka ni sjelf namnger sA att jag slipper att upprakri Jag viil ordinera en medicin for Er, hr A hvilken skall gif va Er god somn, befria Er frAn ot Acka drommar och i Alsa tid-ningar och tidningslAsare frAu edra pennalster. sin egen anmAlan, befriar "Vinegar Bitters" Eder frAii att gOra den ledsamnia jernvAgsre'sarl omigen. Till sist vill jag onska "Kansas Stati Tidning" och dess lasare eh god fort-sAttning pA det uya Aret samt tecknif mig Axel. Med anledning af of vanstAende vill red. af K.

S. T. frAga hr A om han icke Afven i vaket tillstand passerat alia de i hans bref nAmnda stationer-na. Vi tro pA grundade skAI, att han sjelf Ar business-manager och att han ofta varit sedd i "Svcr lomshamr," Graklping" och 'Ragel-ben." Hvarjelmnda. I JLis fUraamltng pa Oland fans for nagia Artionden sedan en pastor allmant och hjertligt afhAllen af sina fOrsamlingsbor, hvilka han styrde faderligt som en patriark, men ocksA med absolut myndighet sAsom en De medel, genom hvilka han imponerade pA sina 5rsamlings-bor, voro utom ett godt lefvernes ex-empel och ett undervisande umgAnge Afven i ofaitlig kroppstyrka och ett orubbligt lugn.

SockenstAraniorna hollos vanligen pa pastoms eget vindsrum i prestgArden, der fdrsamlingens kassa och hSndlingar Afven fdrvarades. Pa stor fOreslog, och socknemAnnen bif Silo opposition Var oerhordt. EngAng hAnde likvAl, dA pastor begirt brAdfodring af den ilia hAllna prcst- gArdsbyggnaden, att en bonde en enda opponerade sig niot nOdvAn- digheten af utgift. Pastorn hApnade, och de 6rige hapnade ocksA en lAng paus uppstod. Fullkomligt ovan vid att behOfva an Anda nagon argumentation, betAnkte sig prestfar nAgra ogonblick, hvaref ter han, orubb ligt lugn som alltid, steg upp, tog fa der nAmndeman i kragen och med kraf tig arm lyfte honom ut genom det 5pp- na fftnstret; hallande honom, ml an- sigtet mot den rattna och 6rf allna vAg- gen, svafvande Ofver krusbarsbuskar ne i tradgArddn, sporde han derefter hi 3d ofOrAndradt lugn: "Ser nAmnde- iri nu, att prestgArdsbyggnaden be Vi.

'or Virilfl frr1rao 9" Ta 'iarr ao-r A a 4- iten med ej alldeles sa saker stamma som den han nyss h5jt till, opposition. Prestfar lyfte Atcr in fader nAmnde-rnan, och sockenstAmman fortsattes, som om ingen ting passerat. Ixiraren DA man bygger Us, ser ni, -b5rT man, for att A rummen varma, alltid begagnasAdana saker till bygnadsmatenalier, somAro daliga Bland daliga yArmeledare Ar Liften. bland de i En larjunge: H5r, nfigistern! DA mAste det rnycket varmt att bo i ltjftslott. a 'ni alker pA er sak kAnrfer ni Yitrvottuet riktigt?" fragade en kapten deu lots han tagit ombord.1 -1 Herr kapten' kan utan betAnkan de gft till kojs.

svarade lotsen skynd-smu kmir fr vattnet som min "Men har Aro' manga biindskAr -j AHaj Ua iaroT I Hela ust ei irrtat har jag ferla p4 hvaf erida kiippst (f dei ne nnga man och e'n' AMre herre med sln'dottef. -'De tttitf de unga man-hear tag: wilder upp en kor tlek och tides mel Dernb. Anderuoil Co, Egare af Tht Aetr tliirHeMhojf i LiiidsbOTgi haf va alltid pa lager Solar, Sftdiar, Piskai och allt, hTadtillen vAlordhad sadelma-' kei'irurele horer. Ldkal rolidk emot Central Reparatib'ner utfdras. Arbetet ga-' ranteras; A.

JOHNSON, mnirkat'c och vagMn4ilear4; LINDSBORG KANSAS, UnderrAttar liArmed han Ar beredd att utfdra allt till hans yrke horande arbttn for billigaste pris. Alia slags vagnar repareras, och eridast bAsta arbete utlemnas frAn hans verkstad; som Ar belAaren nA'Ostra sidan om Main street, nbrr om Citidn Hotel. ClTY 3IEAT MARKET, Olnon Runbeck, egare. Washington street, Lindsborg; kins; Kott, "sausage," fisk, vildt e'tC'; af bAstrf beskaffenhet alltid till hands. Hudar; ull, jAderf A etc: ttppkftas och betalaa kontant.

KOL! KOLI! Osage City shaft kol, deh basta i hari deln, finnes hos undertecknad till lAg-sta pris. En stor mangd stadslotter; belAgn'a vaster om Iutherska 1 kan, sAljas billigt och pA vilkor, lAmpade" efter kOparens beqvAnilighet i. Pearttt. Triiffas i O. Hanubergs lokal sode om Union Hotel, Lindsborg.

BLECKSLAGARE, PHiller, LisiiteBOUG; Kansas. Reparerar och forfardigar alTa slags bleck-och kopparvaror. Godt arbete och billigt pris utlofvas. Allt arbete' med nedsAttning och reparation af k. "drive-wells" ocla utfOres till ill WlatenheL Lokal vid norra -sidan af Washington street: Miss Jenkins, Millinerv LlNDSBOBGr KANSAS.

Fdffafdigar klAdningar och motfgf bestAUningar. fnSJer ocnjtf-bete af LSda beskaferfhet utlsfvas. SK05IAKARE. aila till vrfcef horahe br stAUn tnptr. A 1 It a rbete utf ores bastigi och billigt, Oc for dess varaktichet ahsvaras.

KrpraJlibnfr en peciaTilet' i Yerktaden, d5.irn sorrow City Dttf Spahhis. Att grAfva eller pl5ja djupt och arbe- ta ett godt lager ruttnad gddsel pAen rymd af val drainerad jord Aro de for- nAmsta fdrberedelserna fCr skorden. Otdatarka 1 eller 2 Ar gamla planter af en god varietet borde foredragas. Conovers kolossal Ar den bAsta, och vi kunna gfifva denfaretrAde framfdr hvarje annat slag. I praktiken rider stor oinvexling i afstAndet mellan de tttsatta plantorna, Da man foretager sparrisodling i stor skala tned tillhjelp af hasthadka eller cultivator, sA Aro 3 fot mellan raderna och 2 fot mellan plantorna icke for stora afstAnd; men i det ArnSdvAndigt att Bpit'd pA utrymmet, mAste plantorna ittas tAtare; om cultivator nyttjas, kunna raderiia Yifa pa 8 fots afstAnd frAn hvarandra, och plantorna bora ut-sAttas 1 fot frAn hvarandra i raderna om blott hacka och gaffel anvartdas.

bOr blott en fots afstand lemnas mellan plantorna i hvarje rietninc. DA plantorna sfcolautsattas, l5r man grAf- va en omkring 8 turn bredt och 6 turn djup grop lAngs den uppdragna linien och i denna grop nedsAttas plantdrha omsorgafulltf sA att rotcerna kunna ritt strAcka Sig At hvarje hAll sedan joid ofvei rotterna, och hAll alltid jordert 15s och fm. TAck jorden eftgr plantningen med ett lager af gammal godsel Nyttja aldrig gddsel. Den Ar vanligen uppfylld tgra fron. Det b51sta sAttet att befria Akrar-ne frAn den strimmiga gophem ar att foda honom med corn, som blifvit uk- tadt i blysocker.

Det fOljande Ar en i Holland myc ket beromd metod att utrOta ogrAs frAn betes och Angsmarker. LAt forst korfia beta sA lftnge, tills de icke finna nagon ttfeT. SlApp sedan dit hA- starne, de skola Ata en hel hop saker, som kortia lemnat. lAi derefter Afell komma dit att gora slut pA hvarendn smula gront Amne, som bilfvit leni- nadt. Sedan orterna blifvit fOrtArda, harfva fAltet grandligt och lAt syinen, efter, att hafva fastat ett par dagar.

gA flfver fAltet. De bOka' upp jorden och fortAra alia rOtteraa. NkdakstAekds tabell ramst Aller en jemforelse mellan skOrden 1879 och 1878 i verldens fOrnimsta hveteodlan- de lander. 100 Ar uttrycket for medel uiAt tig skord. Tyskland.

.109 80 FTankrike 80 lf i Italien 102 851 England 05 76 79 KrananliV AlW! tent aStaterna. 118 ICS Rxok rrpRKP adk rOiSS htr rTi funnit, att, nar gride hillS tki on' 1 a umi an Kfi .7. va miska verksmhet soio bast. flera Artionden i Europa. I nftstanalla lAnder rAder storre eller mindre nod.

Irland, hvars klagoskf i gjorde sig gAllande allra fOrst, hem sokes af hun ger. En del af Tyskland qvAljes af samma rysliga lAndsplAga. I Frank-rike harden strAng i vintem alstrat en sadan nod, att for dess bekAmpande ensamt i staden Paris rcgeringtn begar 5,000,000 francs. I Spanien ha Of ver-svAmningar forvandlat stora, fruktba-ra landstrAckor till odemarker. Samma elandeegde forlidet Ar rum i Un-gern, och redan inom loppct af-de nar-maste dagarae emotser man nya, ruk-tansvArda hArjningar i fdljd af floder-nas stigande i samnla land.

I Italien, detta hvilket skaldfernas inbill ningskraft Alskar att framstalla sasom den eviga solens hemvist, lider det o-vana folket Anda sA lAngt sOderut som i Calabrien och pA Sicilien, oerhOrdt af fruktahsvStda snostormar och skarp kold. Och i dessa dagar kotnmer fran Rysslan( eljast kalladt "Eurdpas spanmAlsbod," ett telegram, hvari om talas, att hungersnod herskar i det vAl-diga 'omrAdet imellan floderna Wolga och Don. Hvem kan under sAdaha om stSndigheter undra derpA, att stora skaror af idogt, arljetefOrt ma frAn Europa till ForentaStateraa, der rihet och vAlstAnd vAnta en och hvar som kan och vill arbeta? (S.A.) Eiioaoflmk brtrahtelme. Mine -k Are Ahdrare! Ingenting orator sA mAnga menniskolif som doden. Nigra dodade genom olyeks-hAndelser, och somliga i krig, andra orgas genom stormar och akeppsbrott andra blifva sonderslttna och.

uppltna af vilda djuf, nferf hvad som Ax mera de fleste afiida i fdljd af sjutt doniir. alsklige AhOrare, det Ar erf stor, en hogtidiig'ania aitiQsenta-ger si manga in? aaiskolif som dMen. t. Korrespondens Marquttje, Kans i jan. I88O.

Som jag ej sett nigon korrespondens 1 eder trade tidning frAn dettna Ella vr A af verlden, sa 3t jg 1AUI vela, ait manga rostxf andas, let Va och hal- va sin Vardse i dessa brcds; 8vCl- jl JtasTROMS Chokolad maskpastillcr, BJORNv i nine rsgna med storsta i alia gsjukdomar. lienom ett vAlvilligt bemotande och Ahahdahallande af endast rcna meaner hoppas vi att fortf arande fa at uta samma fQrtroende, torn hittills nuIhU on' till dL .1. AJIfi JkGSTROM Co. Egare at SveDska apotekrt I SALINA ochdess filial afdelningi or skarne hSrotnkrtng Aro ett.fMMmaAOtw skeppet J) 6th "det i Til irV ivia, nnii iiiiir wg tucjwiHn. hrfossrSk fSrsMang i Marqswtt otfci fit eti nunsl fisndfins Utart fran Sverie till pastor inom CSrxamliarsn.

TVnM Anwmm Mtvmrt iiwMi iU i.Jlttf. i I fat dsn rnlovanner bland personer.