Lindsborgs-Posten from Lindsborg, Kansas • 5

tioner. Men innan han lamnade sadetill man och kvinnor, som voro fylldaaf denna karlekens ande, midt Marquette. EN FORSTANDIG MAN. M. M.

Winchester, hvad att gSra i behof vets stund. Hans hustru led 8 art a fen mag- ochv lefverakomma, lakare kunde ej hjalpa-henne. Ilan tankte pa och. Dr. King's rCew Life Pills och hon fanxx darigenom hjalp och blef omsider bo-tad.

Endast 25c. i Oscar Bergluud land och hade knappt natt etrauden fOrran besattningarna i dem ora-ringades af en stor ekar konaker, som utsOtte vilda rop ochsvangde sina vapen. De stackars sjSmannen och bland dem styrmannen pa seg-laren, en mestiz vid namn Vita hop-pade i vattnet och sOkte simmaude radda sig. Men vildarna togo ba-tarna i besittning och rodde; efter dem och skOto eller hOggo ned dem. Svart sarad vande Vita sig om mot sina fQrfoijare, krossadehufvndet pa eu och sjOnk samtidigt med denne I hafvets djup.

An talet offer utgjor-de 8 och intet tvifvel rMer om, att de icke blifvit uppatna. Detta bar skett i civilisationens arhundrade, och del 20de efter Kristi fOdelse. Program f5r missions m5te i New Andover, den 21 23 no v. 1. d.

21 kl. 8 e. m. Pre-dikanaf pastor J. A.

EngwaU, text Joh. 8:12. Amne: "Jesus varldens ljus." 2. Tisdagen kl. 10 f.

m. Missions-predikan af pastor G. A. Dorf. 3.

Tisdagen kl. 2. Festtal pastor J. Wikslrand. Historik dr A.

W. Dahl-sten. 4. Samma d. 14 nngdomsfest.

Tal af prof. E. Pihlblad. 5. Onsdagenkl.

10 m. Skriftetal af pastor J. P. Aurelius. J.

A. Exgwaix, sekr. Program f3r missions mOte i Hebron den 1618 no v. 1. Onsd.

d. 16 e. m. Missions-predikan af pattor J. P.

Aurelius. 2. kl. 10 f. m.

1) Skriftetal. Pastor J. A. Engwali. 2 H5gmassopredikan af dr A.

W. Dahlsten. Text Luk. 12:32. Amne: "Den kristna kyrkans trygghet." 3.

Samma dag kl i e. m. Minnfes-tal Historik. Pastor G. A.

Dorf. Kl. e. m. Ungdomsfest.

Tal af Prof. E. Pihlblad. 5. Fred.

kl. 10 f. m. Samtal. Arane: Den VIII Art.

af Augsburgiska Be-kannelsen." Inledare: dr A. W. Dahlsten. J. A.

Exowall, sekr. den, ville han utplana alia minnen och fOrst och framst parontnidet; han kunde ej tala, 1 att det kora i frammande hander. Sa en kvall tog han yxan och gick fOr att hug ga ner det, men, nar han kom bort tilF fOnstret dar detstod, tyckte haq sig se sin -hustru sitta inne i stugan, och hon iyf te varnande pa fingret, som ville hon bedja honom ej hug-ga bort tradet. Och da foil yxanj men ej mot trSdeti: och farfar blef kvardarute. Han tankte pa hur ilia han handlat mot sig sjalf och sina barn, och ban tyckte sig allt-janit se sin hustrus sorgsna ansikte.

Sa bOrjade han tanka, om det ej skulle kunna ga att radda garden at sina barn, om han ej kunde bOr-ja pa ny vag, nar han ej kom langre fram den gamla. Sedan kommo nagra ar af slit och arbete, och nar han tv-ckte krafterna sveko honom eller bekymren ville trycka ned honom, gick han dit och satte sig under det lilla tradet, och han tyckte da, att ban fick nya krafter och nytt mod. Serdu nu barn, att det ar den stOrsta valsignelsen, vi hafva pa garden, detta gamla trad, och sa lange det star kvar, sa skall det nog gaossval," Det var det gamla parontriidets saga, jag 60kte tolka, men mycket brister dari. Kunde jag fOrsta de grOna bladens sprak, niir de hviska till hvarandra: Mins du den gang- en och den gangen," da skulle jag garna skrif va ner det, men det kan jag ej, och darfOr far det nu vara sa bristfalligt, som det ar. VXCKTE STORT UPPSEENDE.

Stort uppseende vacktes i Leesville, Ind. nar W. II. Brown darstades, som man trodde skulle do, blef bo tad genom "Dr. King's New discovery for Consumption." Han skrifver: Jag ut-6tod obeskrifliga plSgor fOrosakade af asthma, men edert medel stillade pla-gorna strax, och efter en kort tid bota-de mig fullstandigt." Liknande fall af lungsot, pneumonia, grip och andra lungakommor aro manga.

Det ar ett oOfvertramigt medel mot alia hals- och ungakommor. Pris50coch Sl OO.Garan-erad hos Oscar Berglund, apotekare Proflaska fritt. OLD MEXICO If you travel at all you cannot afford to miss Old Mexico. You could not select a better time than now. As a winter resort.

Old Mexico is about as nearly perfect as climate and environment can make it. The quaint customs and characteristics of the people, the historic interests associated with every place you visit, all combine to make every minute of your trip an enjoyable one. The rates are reasonable and many privileges in the way of stop-overs and side trips are permissable. I have some very attractive literature about "Sights and Scenes in Old Mexico" that I would like to send you. May I would like to talk to you and tell you more about Old Mexico, but if that is impossible, drop me a line and I'll be pleased to give you the desired information.

There are other Inducements too, In the way of through Katy sleepers from St. Louis to Mexico Uity that I would like you to know about. Write me today. ATY St. Louis, Mo.

Ombyggdtoch fullstandigt i en fOrdarfvad och syndfull varld: lysen sasom ljna i varlden!" 0fver8. af L. L. Det Parontradtt. Af Hellvi.

Det var om vart gamla paron-tr'ad jag tankte beratta, det gamla tradet, som star och lutar sig tait intill stngan darhemma. Det har gatt med det, som det gar med alia saker, hvilka vi alltifran barn-demen vanja oss vid att se omkring oss, det har blifvit en gam mal tro-tjanare, som vi alia vOrda och akta. Och det ar val darfOr, som det be-skyddande breder ut sin krona Ofver oas. Det liksom vill saga: Ser ni, barn, jag ar sa gammal, jag bar varit med om sa manga stor-raar, och darfOr vill jag skydda och varna er, om ni bara vill lyda mitt rad och stanna har, sa att jag kan breda ut mina grenar Ofver er." Jag nd rad alltid fOrr, hvarfOr det gamla tradet blef sa val skOtt och fick sta, kvar, da sa manga andra folio fOryxan. Det bar n'astan aldrig nagon frukt, och de knotiga, snedvridna grenarna knnde ju ej vara till nagon prydnad.

Men vi barn hOlloauda tradet i ara, fast det ej bjOd oss nagon frukt. Omkring dess stara hade raur-grona slingrat sig upp, och det gjorde, att den alltid var grOn. Om somrarna brukade far bygga upp at oss en liten stuga af grenar och mossa rundt omkring stammen, och aldrig var det roligare, an da vi fingo pryda vart eget lilla lusthus med blommor och grOnt och sedan duka ett kaffebord och far och mor dit ut. Jag hade alltid trott, att det gamla radet hade sin egen saga, och barnfantasien hade ofta skapat fram den. Jag ville andock sa garna hOra nagot om det, som var sanning, nagot som jag ej behOfde fantisera fram.

Jag bad Gammal-Lisa, som varit pa garden anda sedan farfars tid, att hon skulle beratta det, men bon endast ruskade pa hufvudet och Hade, att det fick jag bedja far sjalf om. Men, tankte jag, komraer jag till far och ber, att han skall beratta mig om ett gammal paroDtrad, da skrattar han nog at mig, och det vill jag icke uts'atta mig fOr, darfOr gick jag ocksa miste om sagan. Men jag skulle anda fa hOra den en gang. Det var en stilla fOr-sommarkvall, som jag satt med far i den gamla stugan under paron-tradet. Alia fruktraden blommade, och pa gangarna lago de hvita bla-den lika tatt, som snOn faller en mulen vinterdag.

Det bOrjade skymma, och underliga skuggor och ljud tycktes smyga sig fram, luften var riktig tung af sagor. Jag var aldst af oss syskon, och det var val darfOr, far tyckte, att jag skulle hOra det gamla tradets historia. "Ser du barn," bOrjade han, "det har tradet har min fader planterat, da han var ung. Det var sin val-signelse, han gaf oss, nar vi fingo det, och darfOr hafva yi alltid vOr- dat det som en kat van. Det var nar hatt vunnit sin brud, han planterade det, och jag tror sakert, att det var en kVall sadan som denna.

Serdu, Lisa i Hogsby, som farmor hette i unga dar, var den vackraste ungiuO, som fanns pa langt hall, och nar han sa riade till henne och" fick ja, var det ju ej underligt, han blef glad. Och kvallen, nar han skulle ga hem, gaf hon honom ett litet parontr a och bad, att han skulle plantera det i sin tradgard. Nar han kum hem, satte han det sa nara fOnstret som mOjligt, fOratt han skulle kunna se det, nar ban ville." En annan som-mar fOrde han hem sin brud, och da bade den lilia plantan vuxit och fatt flera sma kvistar. Som du kanske hOrt blef farfar ankiing efter ett tiotal Sr. Han sOrjde mycket sin hustru, och det var ju ej sa godt fOr honom heller, ensam som han var med tre sma barn.

Sa. sOkte han sin trOst nere pa gastgifvaregarden bland muntra dryckesbrOder. Arbetet fOrsumma-des, men skulderna Okades, och om ett par ar trodde han sig vara tvung-ea lamna den kara gamla garden, som hade tillhOrt slakten i flera genera- Jurist Nordmark var i. staden forra reck an. Mrs Claus J.

Johnson har varit svart sjuk den sista veckan. Swan Anderson var i Lindsborg i lCrdags toed kvastris. Olof Larson och S. Nelson var i Lindsborg i mandags. Mildred, Elmer och Clarence Beck roro i Salina Ofver sCndagen.

Frank Ilolt med familj halsade pa sin broder nigra dagar forra veckan. Miss Amanda Larson halsade pa sin kusin, Agnes Christenson, i sondags. Ilandlanden F. E. Peterson besOkte St.

Joseph, Mo nagra dagar f5rra veckan. Fosterlandets agent mr Hakanson har varit har en veckas tid i tidning-ens intressen. O. W. Olson tanker att flvtta till staden i en snar ram tid.

Han skall bo i Bin broders, Nels Olson, hus. C. M. Quist salde sin "broomcorn" forra veckan. Han fick 887.50 pr'ton Detta Sr det hogsta pris som betalats f5r "broomcorn" i ar.

John Ilellberg, som reste harifran mot Sverige skrifver, att han lyckligt framkommit till sin bestammelseort. Han anlande till sitt hem den 24 okto-ber. Han och barnen voro friska. Re-san hade gatt bra, vadret hade varit vackert och alltiDg hade gatt lyckligt och val. Hvarjenanda.

(Forts, fran lsta sidan.) Undertecknad gjorde en pahalsning i Austin lCrdags det var ange-namt att se vannerna Widen: de synas trifvas bra i Texas' hufvudstad: pastor Widen har en viktig plats i Austin. Det var angenamt att se, hvilket prak-tigt bibliotek var fOrsamling i Austin bar efter konsul Palm, ja, det var en riktig Cfverraskning att se dessa b5c-ker i svenskarnes ago. Sent lordags kvallen reste jag i sallskap med Bethany president, E. Pihlblad fran Austin till Hound Rock, dar vi vid midnattstiden mottes vid stationen af vara trogne Bethany vanner, broderna Carl och Oscar Nelson. De forde oss till sitt eleganta hem, dar vMiade nagra tim-mars hvila och ro.

Sondagen tillbrag-tevi i Brushy, hade gudstjanst dar bade f. ra. och kvall: gastade i herde-tjallet hos vannerna Acsells, atervande pi kvallen ater till Round Rock till vart gastfriajharherge hos herrskapet Nelson. Under mandaeen gjorde vi i sallskap med herr Carl Nelson en tur ner till San Antonio, Texas' aldsta saval som stOrsta och vackraste stad. Den har ett utmarkt halsosamt lage, ar en mycket besokt plats under vintertiden.

Dar aro manga historiska minnen, som aro sevarda. FOrnamst bland dem ar Alamo, den gamla fastningen, som sa tap-pert fOrsvarades af Amerikanerna, 176 man, emot en Mexikansk har af Sfver 7,000 man. Alamo var ursprungligen ett Franciskaner kloster: en del af denna vOrdnadsvarda byggnadskom-plex har anvandts som magasin f5r en del handels firmor: men for ett ar sedan ungefSr raddades denna intressan-ta byggnad undan merkantilismens vandanlism och inkoptes af en adelsin-nadung dam fran San Antonio, miss Driseoll, for en summa af och darfOr koinmer nu Alamo blif va in-red till ett historiskt museum af stort inresse. San Antonio, ursprungligen en spansk-mexikansk stad, ar nu en kosmopolitisk plats, men med mycket som paminner om dess fore a dagar. Fran San Antonio gjorde vi en afstic-kare ned till Galveston: har mottogos vi af mr N.

J. Anderson, som bjod sft I till sitt fina hem: dar Vi traftaue en hel del af vara Kansas broder, pastor Segerhammar med ru, L. J. Sundquist, F. N.

Anderson frdn Olsburg. Efter en fin middag af ostron och fisk, fore-togo vi en promenad ut pa den stora muren, som byggts langs kusteu till stadens skydd: hela muren komraer att kosta Ofvcr 2 millioner dollars nar den blir fardig: den Sr 17 fot h5g, 16 fot vid i botten. Of ver 3 mil ggd af cement. Det ar ett jatte arbete att skada. Galveston har stor framtidfSrsig dess hamn blir fardig, Panama kanalen fullandad.

Var kyrkliga verk-sambet har har ock en ljusare framtid nu: pastor Eric Swanson ar nu dar: vannerna dar'nere ha godt hopp och frimodighet. "Vi atervander fran Galveston pa M. IC T. banan, anlande lyckligt och vai hem till Slskliga Lindsborg -efter denna angenama resa till den so-liga sOdern. Resan slutades val sars-kildt f5r min trogna reskamrat, presi dent Pihlblad, som vid var hemkomst blef af Bethania fSrsamlingen halsad med en fin fest i kyrkan och en stSrre penningegafva, som ett erkannande ad hvad han har gjort under de gangna aren som vice pastor och efter dr Swenssons d5d som ordinarie pastor f5r denna Valsigne Gud -alia fSrsamlingar som sa vef a uppskat-ta sina pastorerS arbete och m5da! 3.

Dh Mites9 Anti-Pain Pills. Ett hastiftt och sakert botemedel for sjuk och nervos hufvudvark. ryjrevfirk. masrpia-fror, neuralfri, nervositet, somlosbet, reumar tism. landvark.

Innenaller ej opium elle-morfin och medf5rej napraobehacliKa efter-verkniuirar. 2 dosls for 25c. Fas hos apotekare. eller sSndes at Dtt. MILEd MEDICAL.

Elkart, Indiana. KOSTAR INTET Endast litet arbete under Er fritld. for att erhallaett snyjrst bibliotek till $10. Ni valjer sielf de bticker Ni Onskar. Ett brefkort till os fir tillrilcHict tSr tt briiigra Er alia nodia upplysningar.

C. RASMUSSEN PUB h. CO 724 So. 4th Dept. SI Minneapolis, Mlniu DOKTOR H.

G. Andersonr Specialist i oron-, nis, hals och dronsjuKdorrur. Mottagnlngstid: f. e. va Sondapar, e.

m. Office 569. Mm Kontor: Watson-bygg. Rum 1416. SALINA.

KANSA CARL. M. HOLMQUIST-Svensk advokat Kontor ofver Planters State Bank Telefon 82 KANSAS SALINA, O. L. PETERSON.

och tapctscrare Malarfarg-, oljor, tapeter, fSnsterpIas rullgardiner m. m. till yrket hSrande fornodenheter ASSARIA, KANSAS' Balsamerin.Likbesorjning.Mobler Om nl 3r 1 behof af 1 m5belv3g, kom In och besen vart lager af fina mobler. So ofver vart mattlager af utsokta monster tilL billiga priser. Iieparering ut fores.

Telefon Bostad 94, kontor 93. C. V. ROSBERG, aitlan Hock Springs- Hanna, McAllester och Veir White Rose Gasoline: och National Light Olt Billitare g-asoline. Kol tillhanda halles bade vid 'garden1 och vid vagen i bade storre och mindre partier.

O. PEARSON. Alldeles fritt En och hvar, som Insander sitt namn och adress gratis ett prof nummer af SVENSK FAMILJ JOURNAL samtvar boklista. Vid emotta-gandet af 80c i 2c frlraarken, till eanda vi Er Svensk Familj Journal under en tid af 6 manader, och des8utom FRITT ett vackert hafte af samma journal af fildre dato, Innehallande ioo smXrro berattelser, dlkter och Illustra-tloner. Passa pa innan uppla-gan ar slut.

Skrif i dag till RASMUSSEN PUBL. 720-724 So. th Minneapolis, Minn- Stora luftiga rum. Forstklasslg betjl ning. Lithia vatten 1 hotelier.

Excelsior Springs, Mo. CALIFORNIA 1. Skinande ljus. Det finnsen allmant utbredd 0ns-kan att lysa. Fa aro nOj'da med att lefva och do obemarkta och okiin-da.

Somliga sOka att lysa pa ett s'att, andra paettannat. Den vilde in-dianen pryder sig sjalf med granna j'adrar, malar sitt ansikte med bjar-ta Targer och hanger sa manga skal-per som han kan komma Ofver vid sitt b'alte. Det ar hans ara och ut-markelsetecken. Andra lysa med sin En sOker att Ofvertraffa en annan med sinaagodelar eller ditt praktfulla hem, genom kostsamma bjudningar, som han tillstaller, genom de fina klader och de gnistrande juveler, med hvilka hans familj pryder sig. En annan lyser med sina gafvor.

Det ar en stor blifva kand i v'arl-den genom en underbar dikt eller ett tint poem. Att strata pa historiens blad eller bii omtalad i de dagliga tidningarna ar tusens hOgsta mal. Men bibeln larer oss, att man kan lysa och likval lefva obemarkt. Den sanna kristne en utmarkt karakter. Kanske han ej ejiilf, men det ar dock sa.

Paulus sa-detill filipperna: "I lysen sasom ljus i varlden." De voro icke rika pa denna varldens hade intet politiskt inflytande: de voro iuga snillen, men de voro klart skinande ljus. De kristna lysa genom ett otadligt Paulus uppmanade filipperna att vara "otadliga och rena" midt i en vrang och fOrvand varld. Ett otadligt uppfOrande var iOgonen fallandepa den tiden. Det fanns mycket litet daraf. Varlden var mOrk, men de kristna utmarkte sig genom ett rent lif.

Om nagon vill lefva ett helgadt lif, skall han varda en bemarkt per-sonlighet. Han blir da ett ljus. Den kristne skiner genom sina goda garningar. Jesus sade: "Laten edert ljus lysa, att de ma se edra goda garningar." Goda garningar aro att fOredragaframfOr stordad. En ringa man, som lefde i en af de stora sta-derna, dog Or en kort tid sedan, efter ett hederligt, af goda garningar uppfylldt lif.

Han var en mekani-ker, som hade tid nog att besOka fattiga och bringa litet glad je tillde lidande. Han var ej l'akare, men hans besOk hos de sjuka voro likasa val-gOrande som en lakares. Han var icke predikant men hand lade sasom en sadan gent emot de sOrjande. Han var icke rik? men bans besOk hos de fattige gjorde iika mycket godt som manga rika skanker. "De som manga hafva undervisat till r'attfar dighet, skola skina sasom stjarnor." Det ar battre attleda manga till rattfardighet an att halla de meet dyrbara och krasliga festraaltider.

Den kristna lysa sasom genom ett inre ljus. De hOgsta ting under skyn aro sadana som ej kunna skOn-jas med timliga Ogon. Vi lasa i nya testamentet en beskrifning af det som ar medelpunkten i den kristnes karakter. Vi hafva last det tjogtals ganger, men hvarje gang vi lasa det, gladjas vi mer ochmer. Det som dar be8krifves ar likt en stor diamant, som synes oss mera stralande, jn mer vise pa den.

Vise pa den ater och ater och trOttna ej pa dess egen-domliga glans. "K'arleken ar langmodig och mild, karleken afundas icke, karle- ken fOrhafver sig icke, han uppbla-ses icke, han skickar sig icke ohOf- viskt, han sOker icke sitt, han fOrtOr-nas icke, han tillraknar icke det on-da. Han glader sig icke Ofver orattfardigheten, men han glader sig med sanningen. Han fOrdrager all-ting, -han hoppas tal all-tiug." Ar det underligt, att Paulas Sy od en Chicago. Tjugufemarsfest.

En anslaende och talrikt besSkt festlighet tirades i fredagskvall i sv. luth. Gethsemane-kyrkan pa vastsidan med anledning af att forsamlingens aktade larare, teol. dr M. C.

Ranseen, da i jamt 25 ar varit f5rsam ling-ens herde. Han tilltradde namligen fOrsam lings varden den 28 oktober 1879. Festligheten inleddes med en marsch aorgel af fSrsamlingens skicklige organist processor A. A. Holmes, hvaref ter forsamlingen ge-mensamt afsjfing sv.

ps. 268. Sedan darpa bibellasning och bon hallits af pastor F. A. Johnsson, utfordes af for-samlingens kOr ett sangnummer, hvar-efter festtalet med varme och kraft holls af teol.

dr L. G. Abrahamson. Sopransangerskan 1 1 Swanson sj5ng darefter ett solonummer, hvarpa korta anforanden hCllos af diakonen Holm och forsamlingens sekreterare, advokaten C. R.

Chindblom. Harpa fol jde festpoem af redaktSr E.W. Olson, hvaref ter hr Chindblom framtradde och Ofverlamnade efter ett tal pa forsamlingens vagnar till festforemalet eo subskriberad penninggafva a ej mindre an 8235 och 50 cents. R5rd af den tiil-gifvenhet och karlek, hvarom festen och den storartade gafvan vittnade, tackade dr Ranseen i ett tal hjartligt sina fSrsamlingsbor. Programmet af-sldts darpa med en lamplig sang af kOren.

Sedan h51 Is i kyrkans under-vaning mottagning, hvarpa Orfrisk-ningar serverades. Ceremonimastare for aftonen var hr Chindblom. Dr Ranseen ar annu, trots sitt mangariga arbete i synodens och f5rsamlin gens tjanst ban prestvigdes 1871 i be-sittning af ofdrminskade kraf ter. Om det stadse goda forhallandet mellan forsamlingen och dess pastor ar den nu firade festen ett nytt bevis. Ett drama i Stilla hafvet Befalbafvaren pa det franska i en fransk, pa Nya Kaledonien utkommande tidning liimnat en ekildring af ett fasanslullt drama som utspelata vid Pitararaj en hamustad pa eu af Carna tilihDrande Nya Hedriderna.

Den 20 juli, da "Julia" Ug fOr ankar vid On Aoba sag den franske befalhafvareu, att jaGdsignal hissa-des pa franska seglaren "Le Petrel" sotn befann 8ig pa nagot afstand fran Qrlogsmannen. Han lat satta uten bat och dennas besattning gjorde en fruktansvard upptackt vid anKomsten till dack, kajutan och kaptenens hytt voro nedsPladeaf blod och endasten man af be8attningen hade Ofverlefvat blodbadet. Denne berattade, att tva konaker medan fartyget lag fOr ankar, undr nagon fOrevandning kommit ombord, och sa snart desatt foten pa dack gifvit eld pa kapten Pentecoft och tvenne infOdda kvi-nor, hvilka alia tre omedelbart ilia earade stOrtat i dack. Kaptenen och den ena af kvin-norna dOdades darpa med yxhugg. Oen andra af dem bade anna nog krafter i behall att krafla sig in i kajutan och gOmraa sig i kaptenens koj.

Men mOrdarna skyndade efter heune och fallbordade dadet. Me dan delta drama Orsiggick ombord, utspeladea ett icke mindre tragiskt sadant i land. Ett par batar fran "Le Petrel" hade rott i Besonabla priser. The Planters, Midt emot Siloam och Sulpho-Saline Springs. G.

A. SEIFERT, agarc. Svenska liesoka-re inbjudas att ta-ga In bar. VINLAND den nya svenska kolonien i den ryktbara San Joaquindalen I Califomien Nara den stora staden Fresno. Fyra mil till jarnvagen.

Ofantligt lampligt for allt slags fruktodlig. Land asido-satt f5 svensk-luthersk kyrka och prastgard. Frukttradgardar i dessa bygder betinga fran 8200 till 500 pr acre. Vart land saljes annu fCr endast $40 pr acre med god vattenratt och goda afbetalningsvillkor; Ett storartadt tillfalle f5r vara landsman att g5ra god affar och anda fa bo gran nar med hvarandra. Namnet har ko lonien fatt af den valkande dr C.

M. tsbjOrn i Kingsbury, Califomien. C. J. E.

Haterius, 204 Dolores San Francisco, GaL, har ock sett vart land och gillar vart foretag. Skynden nu, innan priserna stegras. Adressera edra fSrfragningar direkte till oss: Vinland Colony Company, xH FRESNO, I.